Frågar Ask om nationellt sprutbytesprogram

Såg att min förra videopostning inte alls handlade om sprutbytesprogram. Men här kommer den i alla fall.

Annonser

Insamlingskampanj för att annonsera på facebook

Det finns många olika sätt för att sprida bloggen till en bredare målgrupp. Jag har dock bestämt mig för att göra det via att annonsera på facebook. Men som ni alla vet är inget gratis. Där startar jag härmed en insamlingskampanj för att ta bloggen till nya nivåer.

Jag kommer givetvis själv bidra med en hel del men det räcker inte till.

Alla bidrag stora som små tar tacksamts emot. Banknr: 3108 20 26557 Bank Nordea. Märk betalningen  ”kampanj”

Tack alla!

William Petzäll ställer Beatrice Ask mot väggen angående sprututbyten

Under Riksdagens frågestund 24 november 2011 frågade politiske vilden Wiliam Petzäll justitieminster Beatrice Ask om varför det inte finns något nationellt sprututbytesprogram i Sverige, på samma sätt som övriga Europa.

Bakgrund: Han ska ta med smutsig spruta till kammaren http://www.expressen.se/nyheter/1.2631422/han-ska-ta-med-smutsig-spruta-till-…

TT-journalisten Owe Nilsson kan räkna med polisanmälan och förhoppningsvis få sparken efter förtal på twitter

Jag var i riksdagen igår, trots förkylning, muskelinflammation och två dagars av 40 graders feber. Jag såg givetvis väldigt sliten och tagen ut, precis som vilken annan normal människa också hade gjort i min situation. Skillnaden är att jag har en missbruksstämpel på mig som gör att varje svajande ögonlock väcker misstankar om påverkan.

Jag var därför kluven till att över huvud taget ta mig till riksdagen, men som den arbetsnarkoman man är, kunde jag inte låta bli. Men efter inrådan från en tjänsteman tog jag mitt förnuft till fånga och gick hem för att vila.

Idag möttes jag dock av beskedet av en högst pålitlig källa vilken jag lovat att inte avslöja namnet på, att en journalist på tidningarnas telegrambyrå, TT, igår twittrade att jag lämnade riksdagen innan voteringen på grund av att jag var narkotikapåverkad.

Det är så extremt kränkande och provocerande att jag inte vet med vilka ord jag ska beskriva det på. Journalisten är Owe Nilsson jobbar alltså på TT. En polisanmälan kommer självfallet att upprättas och jag kommer kräva en offentlig ursäkt inte bara från journalisten i fråga utan ifrån hela TT!

 

Interpellation angående skadereduceringsåtgärder inom beroendevården

Till folkhälsominister Maria Larsson KD

Sveriges beslutsfattare bortser i allt för många sammanhang från etablerad internationell forskning kring skadereduceringsåtgärdernas positiva effekter. I stället har beroendevården fått styras av ideologiska skygglappar utifrån den moralistiska utopin om ett narkotikafritt samhälle och sällan har de som faktiskt rörts av besluten d.v.s. brukarna själva fått komma till tals.  

Tanken om ett narkotikafritt samhälle är i grunden en god idé, om än en väldigt naiv.

Vi måste acceptera – oavsett om vi vill det eller inte – att narkotika förekommer i samhället och att människor, oavsett hur många indoktrineringskampanjer staten iscensätter, kommer att fortsätta använda.

Ett beroende medför många olika bekymmer för individen, såväl fysiska som psykiska. Att bryta ett beroende är oerhört – för att inte säga extremt svårt – och långt ifrån alla klarar av det. Därför är det viktigt att vi lyssnar på vad en nästan enig internationell forskarkår föreslår för skadereduceringsåtgärder för att minska lidandet för de beroendepersoner som inte klarar av att leva i total avhållsamhet. 

Sverige ligger långt efter i frågan om skadereduceringsåtgärder och de individer som inte känner motivation eller möjlighet att påbörja ett liv i total avhållsamhet behandlas i flera fall inhumant och anses vara opålitliga människor.

Berondevården har på många punkter misslyckats och skapat ett i många fall helt onödigt humanitärt lidande. Missbruksutredningen bekräftar också denna bild och drar slutsatsen att personer med beroendeproblematik har en svagare ställning än andra patientgrupper, i form av sämre vårdtillgänglighet, bemötande, längre väntetider samt mindre möjligheter att i samråd med vårdgivare påverka sin egen behandling.

Detta i kombination med oavanstående av en välutvecklad skadereduceringspolitik har fått till följd att många människor utsatts för livshotande situationer som flera gånger till och med resulterat i såväl självmord som dödliga överdoser. Detta skulle med en utvecklad skadereduceringspolitik kunna undvikas i större utsträckning.

De argument som hörs från motståndarsidan bygger på fördomsfull konservativ moralism om att skadereduceringspolitik och substitutionsbehandling skickar fel ”signaler”. Det är för mig obegripligt som medmänniska hur man kan tycka att det är fel att utifrån erkänd forskning och vetenskap utveckla en beroendevård som minskar överförbara dödliga sjukdomar som hiv, minskar prostitution, överdoser, narkotikarelaterade dödsfall, kriminalitet samt förbättrar beroendepatientens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.

Dagens förlegade moralpolitik kräver människoliv. Alla patientgrupper som bär på en sjukdom får hjälp och medicin för att lindra sjukdomen. Exakt samma sak måste börja gälla för narkomaner. Den som hävdar motsatsen kan inte med trovärdighet stå upp för principen om att alla människor har rätt till likvärdig våd.

Missbruksutredningen fastslår vidare att missbruket kostar 150 miljarder kr årligen och vi har alla som medborgare ett intresse av at hitta lösningar om hur vi kan minska den kostnaden, men framförallt skapa ett drägligare liv för de människor som varje dag lider och dör i sitt beroende.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga folkhälsominister Maria Larsson (KD) följande:

  • Avser folkhälsoministern att i större utsträckning än idag utveckla skadereduceringsåtgärder inom beroendevården i Sverige och att vården för landets narkomaner och alkoholister blir mer likvärdig oberoende vart i landet man bor?
  • Hur ställer sig folkhälsoministern till att ett nationellt sprutbytesprogram införs i Sverige?
  • Avser folkhälsoministern vidta åtgärder för de narkomaner som uppfyller kriterierna för att komma in på metadon- eller buprenorfinprogrammet att de också omfattas av samma vårdgaranti alla andra patientgrupper?
  • Avser folkhälsoministern införa en för vården tvingande konsekvensutredning vid alla ofrivilliga utskrivningar från substitutionsprogram där det i konsekvensutredningens slutsatser ska vägas mot scenariot att patienten kvarblir i behandling där man utifrån konsekvensutredningen tar ställning till vad som är bäst patientens samt sjukvårdens uppdrag; att rädda liv och hälsa!